Kom ihåg mig då
Lyssna på låten och läs, eller strunta i det helt.
Jag sitter och dricker kaffe i tystnaden och funderar.
Hur allt har blivit som det har blivit.
Efter världens konstigaste dröm så måste jag.
Hur jag har lärt känna massor med människor, och även hur jag har förlorat sådana människor som står mig väldigt nära.
Det är jobbigt när en väldigt bra vän, säger att man är dum i huvudet.
Att man har sagt saker, retats/skämtat,som inte går att säga förlåt för.
En person som man har suttit brevid och jobbat med i hela sjuan,
en person som man kunde prata med och skratta med.
När denna person inte pratar med en längre, då undrar man hur det kunde bli såhär.
Men man kan också lära känna nya människor, eller någon som alltid funnits där,
och komma så nära en person.
Ni har gått i samma klass sen i lill-ettan och var vänner när ni var mindre.
Men inte förns i 8:an/9:an, så har ni blivit riktigt bra kompisar.
En vän som alltid finns där att prata med, som får en att skratta av bara ett ord.
Även hur långt bort personen än är,så kan denna person ändå få dig på bra humör.
Sådana vänner finns det inte många av.
Eller någon som du kanske aldrig riktigt varit med i verkligheten,
som du träffat någon gång bara och sedan börjat prata med.
N har träffats ute några gånger och pratat, men inte så mycket mer.
Men ändå så är detta någon du känner dig trygg med, som kan göra dig glad av endast ett sms.
Du vet, att så länge du har denna person vid din sida, så klarar du dig galant.
Men det bästa, är en bästa vän som du har haft sen du var 5 år.
Ni har bott på samma gata, varit tillsammans hela somrar och ni känner varandra så bra.
Ni har bråkat, kommit ifrån varandra och står kanske inte varandra så nära längre,
men när det har hänt något, så har ni verkligen funnits där för varandra.
Alla minnen som ni har delat, alla roliga minnen.
Bara det att ni finns för varandra, när det gäller - känns tryggt.
Snart är det skolavslutning, efter den sista terminen på Österbyskolan.
Vi kommer aldrig mer, få höra Johans klockrena kommentarer eller hans påhittade berättelser på lektionerna,
aldrig höra hur Tobbe käftar emot lärarna.
Självklart kommer jag att sakna det, men samtidigt så har vi varit i samma klass aaaalldeles för länge.
Jag har märkt, hur alla tröttnar på varandra. Ibland är det så att man vill spy.
Men jag måste medge att vi har haft 8 härliga terminer tillsammans, vissa bättre än andra.
Kommentarer
Postat av: elina
Riktigt bra skrivet, Fanny.
Jag fick tårar i ögonen. Jag älskar dig!
Postat av: Lina
Fint gumman, du är så duktig ,
Puss <3
Postat av: elin
Rikgit bra fanny :))
<3
Trackback
